Mjölkprotein, Eksem och min dotter (varning för bilderna)

Ni är många som har frågat om hur det gått för min yngsta och hennes eksem. Jag har fått mail där ni har undrat, frågor på bloggen och frågor privat. Det var år 2015 som jag  lade jag upp ett inlägg om hennes eksem. Här ovan och nedan ser ni bilder på hur hon såg ut då.

Jag var så ledsen över att se henne så och läkarna konstaterade, utan någon direkt undersökning, att hon är ett eksembarn och skrev ut ett berg av kortisontuber såväl som antibiotikakur på antibiotikakur. Inte blev något permanent bättre. Jag började läsa på och väldigt snart kom det här med mjölkprotein upp. Det var även många som nämnde mjölkprotein då de såg bilderna på henne. Jag övertalade hennes andra vårdnadshavare om att testa att ta bort mjölkprotein från hennes kost under 1 månad. Det var otroligt vilken skillnad det blev. 

eksem mjölkprotein

Hon blev så fin i huden bara efter två veckor utan mjölkprotein. 

eksem mjölkprotein

Eksemen var puts väck. För mig blev det uppenbart att det var mjölkprotein som var orsaken till hennes eksem. 

eksem mjölkprotein

MEN, där och då började en lång och oerhört mödosam process som sannerligen är ett av skälen till att jag inte har orkat blogga som vanligt. Mycket av min energi och kraft har gått till att kämpa mig till en mjölkfri kost för min dotter. Läkarna har inte ens brytt sig om att titta närmre på hennes eksem. Men framförallt så har jag i det här motarbetats av hennes andra vårdnadshavare och dennes familj. Familjen är mjölkbönder och för dem kan det omöjligt vara så att hon inte tål mjölkprotein. Punkt. Jag vill inte ‘hänga ut’ honom eller hans familj och därför har jag inte skrivit om hennes eksem här på bloggen. Men jag kan inte tillåta det här längre. Det går ju inte att förklara för läkare eller andra att jag ger henne mjölkfri kost och hävdar att hon inte tål mjölkprotein och sedan går hon ändå runt med eksem. Skälet har varit att hon på mina veckor hos mig fått en mjölkfri kost för att sedan tankas med mjölk på de veckor hon inte varit hos mig. Hon har kommit tillbaka till mig med såriga händer och eksem som jag har fått jobba på att få bort under mina veckor. Efter att hon kom tillbaka så här i somras till mig (bilderna nedan) kände jag att det nu får vara nog. 

Det är rent farligt att låta henne gå runt med öppna sår där det kommer in smuts och bakterier. Jag har oräkneliga gånger gråtit över hennes eksem och över maktlösheten att veta HUR jag kan hjälpa henne men inte kunna göra det. Jag har bett och bönat den andra vårdnadshavaren om att inte ge henne mjölkprotein, förgäves. Jag har blivit idiotförklarad tusen gånger om och fått höra att det är mycket troligare att eksemen kommer från Manukahonung (som barnen enbart får på vinterhalvåret), ketchup, nickel (som är en kontaktallergi och hennes eksem har varit överallt på kroppen) och allt möjligt annat. Det har även förklarats för barnen att jag enbart hittar på och att det är så synd om min dotter som inte får dricka/äta mjölk utan bara ‘äckliga’ alternativ. Det hela har vänts till att jag är en dålig mamma som inte låter min dotter äta choklad, dricka mjölk och äta glass. Hur kan jag ta ifrån henne det? Jag har vänt ut och in på mig själv för att hitta de bästa och godaste alternativen på marknaden. Jag har bakat och gjort om alla rätter till mjölkfria. Jag har skickat med henne goda bakverk på de kalas hon gått på för att hon inte ska sitta utan då de andra äter tårta eller glass. Jag har bakat och tagit med på stan och då vi har gått till vänner, för rätt ofta har de glömt att hon inte tål mjölk. För hur skulle jag någonstans klara av att låta bli och göra det enkla, dvs bara låta henne få i sig mjölk, när effekterna är så smärtsamma. Jag orkar inte se hennes kropp full av eksem, orkar inte trösta henne då hon kommer hem från förskolan och gråter över att de andra barnen inte vill hålla henne i handen p g a eksemen, orkar inte hela tiden vakna på nätterna av att hon kliar och kliar sönder de redan söndriga såren på hela kroppen, orkar inte med hennes gråt över smärtan då man smörjer henne med kräm på öppna sår. Det gör jag faktiskt inte. 

Hur som så har jag äntligen fått en läkare att titta på hennes eksem, undersöka dem noggrant och hon kom, såklart, fram till att det sannolikt är mjölkprotein. Hon har tydligt sagt att mjölk ska tas helt ur hennes kost fram till jul, till att börja med. Hon vände sig specifikt till den andra vårdnadshavaren och förklarade att mjölkprotein ofta inte syns på pricktester och att det inte finns något alls att förlora på att ta bort mjölken ur hennes kost, utan tvärtom. Jag har fått intyg till skolan om att hon ska ha mjölkfri kost. Jag kan inte i ord beskriva lättnaden. Nu två veckor senare, utan mjölk, är hennes eksem borta och huden är så fin.

Så där har ni uppföljningen av hennes eksem.  

Nyårsmål 2017 istället för nyårslöften

I år har jag satt upp några nyårsmål istället för nyårslöften. Det känns som att man alltid kommer misslyckas med nyårslöften, så bättre med några mål istället tänkte jag. Några mål att sträva mot. Inget misslyckande eftersom målet är just ett mål, något att sträva mot snarare än att misslyckas så fort man har fallit igenom en gång. 

Nöjd med årets mål. På det stora hela så vill jag spendera mer energi och tid åt rätt håll. Vill umgås maximalt med barnen. Laga mat och baka med dem, läsa böcker tillsammans, lyssna på dem, spela spel, ge oss ut på små och stora äventyr och bara vara med dem. Under 2016 har jag för första gången börjat lära mig att inte bara ‘känna på mig’ saker utan att faktiskt agera på min intuition. Jag har en bra intuition, men har inte riktigt trott på den, att jag har rätt. Inte riktigt tagit beslut efter det jag känt varit rätt eller fel för mig. I efterhand så har det verkligen i de allra flesta fall visat sig att min intuition stämde. 

2017 vill jag även realisera de två, än så länge, hemliga projekt, som jag tror på. Så fort jag kan så ska jag berätta. Men redan i mars, allra senast, så börjar jag på nytt jobb! Någon dag innan jul sa jag upp mig på  mitt jobb som gymnasielärare på en friskola inne i stan. Jag har jobbat där i över 13 år. Det är dags för något nytt nu. Jag ser så fram emot att börja på nya jobbet. Berättar mer om allt det lite närmre mars. 

2017 kommer bli ett fantastiskt år

Bildbomb från dopet i söndags för Bianca

dop

Snart snart kommer det massa recept. Imorgon till exempel kommer ett av mina bästa recept någonsin. Men först måste jag visa er min söndag. Min brors lilla Bianca döptes i Eskilstuna. Så efter lördagens Tjurruset i lera och gegga, till Stureplans chica restaurang Ling Long med vänner på kvällen till familjesöndag med barn och släkt.  

Lilla Bianca skötte sig exemplariskt i kyrkan och prästen var fantastisk: rolig, vänlig, lyhörd. Sången i kyrkan var så vacker att jag fick tårar i ögonen. De hade valt den sång jag hade till Magda då hon döptes: Där ser du själv hur högt du når av Lisa Ekdahl .  Den texten är så mitt i prick med hur jag vill finnas där för mina barn, den optimala dopsången. Gråter varenda gång jag hör den. 

dsc_0384

Sedan var det dags för dopkaffe. Det dopfikat gick inte av för hackor: tårtor, macarons, godiskakor, godis, mazariner osv. Det bästa vara att allt var så piggt och färgglatt.

Lilla dopfamiljen: min bror Simon med sambo Matilda, Love och Bianca. Sedan utökades bilden av mina barn också. Deras son Love och Annie är speciellt tajta de två. Love kastar sig alltid i famnen på Annie då de ses och gråter när hon går. Kusinkärlek.

dsc_0418 

Jag fick också gosa lite med dagens huvudperson. Åh, som man kan sakna en sådan här liten en. 

dsc_0428

Min mamma och Magda läste lite bok. Helt plötsligt hade Love svidat om till superhjälte också. Man vet aldrig vad som kan hända på ett dop. Allt är möjligt. 

dop

Min familjehelg

Utflykt

Min familjehelg inföll förra helgen. Vi har varit extra extra extra sociala den här veckan och bara inte hunnit blogga om knappt något. Vi har umgåtts med fantastiska vänner. Faktiskt så har vi varit extra sociala hela sommaren och gjort så mycket roligt. MEN förra helgen kom min systerdotter Alva på besök och stannade med oss från fredag till söndag. Det var helt underbart att ha henne här, inte bara för mig. Annie och Magda avgudar sin äldsta kusin.  Så vad gör man med en tonåring? Vi ville göra hennes helg så bra. Vi började med Mall of Scandinavia, Stockholms mest flådigaste galleria.  Fem timmar på Mall of Scandinavia. Blev imponerad och handlade även jag. Rymligt, luftigt, snyggt och bra utbud. 

DSC_0727

Lördagen körde vi utflykt på Kampementsbadet på Gärdet med min bror, sambo och två barn och min mamma. Vi tog med lite var och det blev en bra picknick av alltet. En lustig sak som ofta händer mig är att det rätt ofta händer att jag slipper betala. Precis då jag och tre barn ska gå in, efter att min bror och familj gått in, så slutar betalmaskinen fungera. Samma sak för någon månad sedan då jag och barnen var på Moderna Museet och skulle äta deras buffé. Alldeles precis då jag kommer fram för att betala slutar maskinerna fungera. Liknande saker händer mig hela tiden.

DSC_0733 

Barnen ville prompt åka rutschkanan som ställt upp bredvid Kampementsbadet. Alltså, 80 kr per åk och barn. Dessutom måste en vuxen följa med om de är i Magdas ålder. ÖVERPRIS! Vattnet luktade inte gott heller, men barnen tyckte det var roligt och jag åkte med dem…och luktade inte så gott efter. 

Simon och Love

Sedan vandrade vi över Gärdet till Polismuseet. Min bror är polis och hans son Love ska också bli polis. Nytillskottet Bianca har inte berättat än vad hon vill göra. Vid 3 månader har man lite annat att pyssla med. 

Love Annie Alva

Vi stannade ett bra tag på Polismuseet. Finns mycket roligt där för barn. De kan testa att sitta i polisbil, motorcykel, klä ut sig i poliskläder, sätta in fångar i finkan och svara i telefon då polisen ringer viktiga samtal. Min systerdotter Alva satt i hörnet emellanåt med Snapchat och däremellan lekte hon runt med småttingarna.

DSC_0804

Lördagskvällen grillade vi hemma: Majskolvar som rullades i majonnäs och kryddor och Manchego. 

DSC_0810

Grillad färskpotatis och kyckling i bästa marinaden. Efter godis och mys. Vi satt och pratade hela kvällen och tänk vad mysigt det kan vara att ha en tonåring i huset. Dessutom så fick hon mig att installera Snapchat. Lite längtan efter att ha det så med mina barn, att vi sitter uppe på  kvällarna och pratar. 

DSC_0815

På söndagen tog vi med henne till Blå lagunen på Ekerö för bad. Hon busade med Annie och Magda och de badade och letade Pokémons.  Alva är deras idol. Så, det var en aktiv, intensiv och helt perfekt helg. 

DSC_0823

Nytillskott

 DSC_0567

Åh, har jag glömt att berätta? Jag blev faster för sådär 3 veckor sedan. Här är hon, Bianca. I min brors famn. Efter smygpremiären av Parken Zoo i söndags så åkte vi hem till min bror och premiärträffade Bianca. Så otroligt söt. Det är verkligen något alldeles speciellt med så här små bebisar. Man känner sig så överbeskyddande och vill bara snosa in sig. 

Bianca 4

Tänk om man hade kunnat ha en till liten. Lilla Bianca. Hon sov nästan hela tiden då vi var där och skrek inte alls. Hon kikade lite då hon var vaken, plirade med ögonen. 

Köttfärslimpa

Vi andra åt köttfärslimpan som min bror fixade med potatismos, brunsås och grönsaker. Jag laddar för att göra den på hemmaplan. Barnen var överförtjusta i den här köttfärslimpan. Jag måste då också testa en grej som jag smakade i en köttfärslimpa för väldigt många år sedan. Måste bara testa om det blir så lyckat som jag har tänkt mig innan jag visar er.  

Rabarberkaka

Till efterrätt hade min mamma gjort en god rabarberkaka med vaniljsås till. 

Love Annie Magda

Sedan var det pyjamasdax för de stora barnen som hade levt rövare mest hela dagen. 

På äventyr i Småland

DSC_0658

Vi rymde från Stockholm i helgen och drog till Småland. Min systerdotter Alva konfirmerades nämligen. Annie var så fascinerad av det här med konfirmation. Inte lätt att förklara vad det är. Magda somnade i kyrkan, mitt i. PicMonkey Collage

Vi fick god mat, beställd från ICA. Verkligen smart för det var allt på stora fat: frukt, kycklingspett, ostar, bröd osv. Mysigt att ha en helg med småtjejerna.

DSC_0645

Måste säga att jag var så nöjd med presenten, ett Thomas Sabo armband som man kan sätt berlocker på. Verkligen ett tips på present till studenten, konfirmationen eller vid födelsedag. Sen kan man köpa en berlock/hänge lite då och då när det är födelsedag eller jul.

Tåg

Tågresan med barnen gick över förväntan: 3 timmar dit och 4 timmar hem. Vi svischade genom tiden genom att ha med mat som vi började med att äta i lugn och ro. Jag åt en otroligt god bulgur – och bönsallad från Rydbergs. Det var dessutom lagom med chili i, sådär så det kändes men inte brände. Sedan hade jag med DVD spelare med massa filmer, Varsitt rör med pennor, ritblock, liten ritbok med mandalas och iPAD. Gick så bra!

Special delivery

PicMonkey Collage

Barnen levererades till skola och förskola av Jessica idag. De tyckte det var så extra spännande och speciellt och det var det ju också. Jessica hämtade upp dem vid 7:30 och de fick visa vägen. Mysigt också att barnen hann äta frukost hemma innan de gick. Annars måste de alltid äta frukost på skola och förskola för att jag ska hinna till jobbet i tid. Nu ska jag vila lite och sedan luncha med Jessica.

Det löser sig…

Jo, det har löst sig med hur barnen ska komma till och från skolan…Jipppiiiiii!

DSC_0012

Världens bästa Jessica tar dem till skolan och hämtar upp dem de första dagarna. Min andra vän och granne Angelica kan sedan ta Magda när hon lämnar sin son på förskolan. Såklart har de även en pappa som får ställa upp lite extra nu. Det är så skönt att det är löst för den här första veckan. Min fot känns idag också bättre och det känns som att jag kommer faktiskt kunna gå lite inom några dagar. Det dunkar inte och skär i foten längre. Jag tar fortfarande smärttabletterna men antagligen bara någon dag till. Jag kommer den här första veckan vara hos vänner på dagarna eller så kommer någon förbi, tar med lunch och håller mig sällskap. Så lyckligt lottad med vänner.

DSC_0426

Annies present

DSC_0123

Min älskade lilla dotter. Hon har under flera dagar arbetat på att göra den här fina asken, i smyg i skolan, till mig. Den fick jag igår när hon kom hem från skolan. Ett litet hårband hade hon knåpat ihop också. Annie frågade hela kvällen om hon kunde hjälpa mig med något, hon sa att jag kunde fråga henne om vad som helst. Hon är så omtänksam. Idag är jag själv hemma. Magda är med sin pappa och Annie sover över hos vänner. Hon har varit med sin nära vän Nora på balett och nu är hon med på kalas. De har det bra båda två. Jag vilar bara. Men doktorn sa att jag ska försöka använda foten hemma så cirkulationen är igång osv. Det gör riktigt ont idag, av den enkla anledningen att bedövningen har släppt. Tar mina smärttabletter, men det känns ändå. Blir trött av tabletterna. Orkar inte så mycket.

Smärta och Glädje

Artros

Alltså när bedövningen släppte idag. Inte roligt. Trots starka tabletter mådde jag grymt dåligt tidigare ikväll. Jag började kallsvettas, mådde illa, blev alldeles vit i ansiktet och det svartnade för ögonen och jag bara sjönk ihop på golvet. Varje gång jag försökte stå upp samma sak. Som tur var så var barnens pappa här. Jag hade ju tänkt att barnen skulle sova här hos mig inatt, men det blev tydligt att det inte skulle gå. Så de åt middag och åkte. Saknar dem men jag orkar inget annat än ligga ner. Men en sak som gjorde mig så glad idag var att kirurgen som opererade foten sa att jag faktiskt kan springa igen, om två månader. Jag har varit så så rädd att jag aldrig kommer få springa igen. Stor lättnad.