Åh, vi plockade massa blåbär igår. Jag har alltid varit såld på blåbärsplockning. Det är meditativt som sjutton att sitta i skogen med vinden som susar och plocka. Försöker överföra det på mina barn. På väg till skogen var jag dock nära att slänga ut Annie ur bilen. Maken till gnäll över att hon skulle tvingas med till skogen! Hon tänkte minsann inte plocka ett enda blåbär utan tänkte sitta och bara stirra tills vi gick hem.
Väl i skogen så dök en kvittrande dotter upp som plockade blåbär som bara den, satt och småpratade glatt, gjorde blåbärsklubbor, mosade blåbär mellan mariekexen och låg på filten och tittade upp i himlen lyssnandes på vindens sus bland löven. Hon och Magda busade runt, hittade kottar, trampade runt, fikade. Det finns hopp!
Hon ville dessutom hjälpa till att rensa. Jag plockar alltid för hand i skogen, tycker det blir galet mycket att rensa med bärplockare och den mosar även sönder bären. Sedan gör jag precis som min mormor då jag rensar. Jag lägger en handduk på en plåt. Under den något litet som höjer upp den, så det hela får en lätt böjning. Sedan häller jag på blåbär högst upp. De som är runda och fina rullar ner och skräp och ojämna stannar kvar högst upp. Väldigt lättrensat. Gör ni likadant?
