Mjölksyra, yrsel och så mycket skratt i lördags. Tjurruset 2016 var det tuffaste hitintills. Över 9 000 anmälda! I år var det i Flottsbro och det började med skidbacken upp. Redan där fattade man nivån på det hela, för knappt någon orkade springa uppför backen i gassande sol. Efter det var det branta steniga backar upp och ner. Totalt var det 420 meter uppför på drygt tio kilometer. Det är som att ta sig upp i Kaknästornet tre gånger efter varandra, som det stod på Tjurrusets hemsida.
Det var obanat med rötter och stenar precis överallt. solen stekte och i de branta backarna blev det nästintill outhärdligt. På slutet var det 300 m i det mest illaluktande träsket. Där slog jag också emot någon stubbe i det mörka vattnet så att benet svullnade upp då jag kom hem. Men blåmärken och skador efter Tjurruset får man bara räkna med. Kändes som ett mirakel att komma i mål, men en sådan himla härlig känsla. Här ser ni när jag springer i mål. Så lycklig att komma i mål! Hur jobbigt det än var så fick jag en bra tid också som jag var nöjd med.
Trodde ärligt att jag skulle svimma vid flera tillfällen. Jag har varit förkyld i flera veckor och orolig att jag inte skulle kunna springa. Fortfarande hostig i lördags på Tjurruset. Men de som känner mig vet ju att jag sällan bangar något jag sagt att jag ska göra. I de fallen är det toppen att vara i sällskap med underbaraste Jessica som är precis likadan och inte heller drar sig ur något i första taget.
Jessica kom förbi mig på morgonen med weekendväskan fullpackad med bra saker att ha med till Tjurruset och jag hade två fullpackade kassar. Vi hade en grymt bra packning inför Tjurruset, så mycket bättre än förra året då vi egentligen inte hade något med. Man kommer i mål alldeles genomvarm, blöt och stinkande. Men snabbt blir man genomkall och nedkyld och jag skakade av köld efter bara några minuter.
Vi hade med oss:
- Keso med frukt och nötter
- Proteinpudding
- Varmt vatten i termos för att skölja av sig stinkande gegga med
- Vanligt vatten i flaskor, också för att skölja av sig med.
- Våtservetter
- Handdukar
- Stora mysbyxor, t-shirt, fleece, strumpor, trosor, gympaskor
- Plastpåsar att slänga i de smutsiga kläderna i
Men det var även en väldigt vacker bana i år. Jag älskar ju att springa i skogen. Det har jag alltid gjort. Rötter och stenar i skogen stör mig inte alls. I år var pulsen på max rakt igenom och jag kunde inte riktigt njuta av den fina höstdagen utan fokuserade bara på att överleva loppet.
2017 kommer Nattruset köras för första gången. Då springer man 5 km i beckssvart natt, genom lera och djupaste skogarna. Det kommer vara upplyst av eldfacklor. Låter lite spännande, men Jessica och jag håller oss till gyttjebad och maxpuls på dagtid. Glömde jag säga att medan vi undrar, på väg till Tjurruset, varför vi gör det här egentligen så sitter vi och tittar på vilken helg vi ska bestiga Kebnekaise nästa sommar. Dagen efter Tjurruset har vi också bestämt att vi såklart kör Tjurruset igen nästa år.
En kommentar