För första gången nånsin…Annie var inbjuden på tjejfest igår med sitt tjejgäng (ja, något killgäng finns inte eftersom Annie starkt hävdar att hon INTE leker med killar). Det var efterföljande övernattning dessutom. När hon stod där uppklädd i sina nya kläder så såg jag henne helt plötsligt på nytt sätt. Hon frigör sig, kommer inte bo hela livet med mig (som hon brukade säga), kommer tycka att det är roligare med kompisar än hemma med Mamma. Samtidigt som jag är världens stoltaste mamma så blev det lite sorgligt samtidigt. Men hon måste ju få flyga på sina egna vingar. Och såklart kommer jag låta henne frigöra sig, men man kanske bara kunden önska att man kunde stanna tiden nu några år. Nu ska jag i alla fall iväg och plocka hem henne. Min bror med familj kommer idag på middag och pulkaåkning.
