Här ser ni barn utan stil, totalt omatchat och kjol ovanpå byxorna. Men då man har tagit 5 utbrott på morgonen och bara måste vara på jobbet 8.20 så kapitulerar man och går med på vad som. Magda MÅSTE ha allt i rosa just nu, från trosor till strumpor och byxor. Dessutom alltid kjol: kjol till klänning, kjol till byxor…Får hon inte som hon vill så vrålar hon, slår och klöser. Ibland bara orkar man inte ta prexis varenda strid. Hur gör ni i sådana lägen?
Konsten att välja sina krig
Här ser ni barn utan stil, totalt omatchat och kjol ovanpå byxorna. Men då man har tagit 5 utbrott på morgonen och bara måste vara på jobbet 8.20 så kapitulerar man och går med på vad som. Magda MÅSTE ha allt i rosa just nu, från trosor till strumpor och byxor. Dessutom alltid kjol: kjol till klänning, kjol till byxor…Får hon inte som hon vill så vrålar hon, slår och klöser. Ibland bara orkar man inte ta prexis varenda strid. Hur gör ni i sådana lägen?
Helt rätt att välja sina krig! Allt som inte har någon betydelse om ett år kan man släppa! När det gäller viktiga saker som beteende, hälsa och andra viktiga livslånga saker ska man absolut kriga om men släpp allt annat. Mina barn är nu 19 och 20 och de har vuxit upp till underbara unga vuxna som förhoppningsvis vet vad som är viktigt här i livet. Visst kämpade jag med en massa onödigt under deras uppväxt men allt eftersom de de större så insåg vi att det viktiga är det inre.
Luddigt men jag hoppas du förstår vad jag menar. Att ta kampen för min tonårsdotter när dåliga kompisar, alkohol och sena nätter lockade som mest var fruktansvärt jobbig men att efter 1 tufft år få ett ”Tack mamma för att du stod på dig” gjorde allt värt det!!!
Så släpp dessa typ av krig, för både din och dina barns bästa och försök skratta åt det istället 🙂
Camilla, jag har tänkt på din kommentar i flera dagar nu. Så tänkvärda ord. Tack!
mina barn är två helt olika individer. Leo som snart blir 6 är lugn och lyssnar på vad man säger. Han har alltid varit ”enkel”. Lucas den yngre snart 4 är en liten vilde med vilja som oftast är starkare än min. Skriker och sparkar när han inte får som han vill. många utbrott blir det men minskar som tur är ju äldre han blir. På förskolan är han en lugn kille. Jag ger upp för ofta och låter honom få som han vill. i Perioder är jag mer konsekvent och då blir det bättre en stund. Provat med att sitta i trappen och lugna sig och belöningssystem. Belöningssystemet har varit bäst för oss. samlar silverstjärnor när de gör något bra, städar/sköter sig i affär/restaurang/gör något snällt. när de gemensamt samlat 10 stjärnor får de välja vad de vill göra. Vi har varit på bio, badhuset och köpt en liten leksak. Badhuset blir det oftast de väljer.
Men mest har jag alltid försökt förklara varför han inte får som han vill eller varför man inte för göra vissa saker. men det går inte alls igenom när han redan blivit arg och ledsen.Vore bra med några supertips 🙂
Emmy, precis exakt så är det här hemma. Bara det att dina är snäppet äldre. Jag har ännu inte testat sådär med belöningssystem än, för Magda är nog lite liten för det än. Jag förstår ju någonstans att det här intensiva är en del av hennes personlighet. Jag ska ta upp det i ett eget inlägg och se vad vi kan få för råd, du och jag:-)