Ni är många som har frågat om hur det gått för min yngsta och hennes eksem. Jag har fått mail där ni har undrat, frågor på bloggen och frågor privat. Det var år 2015 som jag lade jag upp ett inlägg om hennes eksem. Här ovan och nedan ser ni bilder på hur hon såg ut då.
Jag var så ledsen över att se henne så och läkarna konstaterade, utan någon direkt undersökning, att hon är ett eksembarn och skrev ut ett berg av kortisontuber såväl som antibiotikakur på antibiotikakur. Inte blev något permanent bättre. Jag började läsa på och väldigt snart kom det här med mjölkprotein upp. Det var även många som nämnde mjölkprotein då de såg bilderna på henne. Jag övertalade hennes andra vårdnadshavare om att testa att ta bort mjölkprotein från hennes kost under 1 månad. Det var otroligt vilken skillnad det blev.
Hon blev så fin i huden bara efter två veckor utan mjölkprotein.
Eksemen var puts väck. För mig blev det uppenbart att det var mjölkprotein som var orsaken till hennes eksem.
MEN, där och då började en lång och oerhört mödosam process som sannerligen är ett av skälen till att jag inte har orkat blogga som vanligt. Mycket av min energi och kraft har gått till att kämpa mig till en mjölkfri kost för min dotter. Läkarna har inte ens brytt sig om att titta närmre på hennes eksem. Men framförallt så har jag i det här motarbetats av hennes andra vårdnadshavare och dennes familj. Familjen är mjölkbönder och för dem kan det omöjligt vara så att hon inte tål mjölkprotein. Punkt. Jag vill inte ’hänga ut’ honom eller hans familj och därför har jag inte skrivit om hennes eksem här på bloggen. Men jag kan inte tillåta det här längre. Det går ju inte att förklara för läkare eller andra att jag ger henne mjölkfri kost och hävdar att hon inte tål mjölkprotein och sedan går hon ändå runt med eksem. Skälet har varit att hon på mina veckor hos mig fått en mjölkfri kost för att sedan tankas med mjölk på de veckor hon inte varit hos mig. Hon har kommit tillbaka till mig med såriga händer och eksem som jag har fått jobba på att få bort under mina veckor. Efter att hon kom tillbaka så här i somras till mig (bilderna nedan) kände jag att det nu får vara nog.
Det är rent farligt att låta henne gå runt med öppna sår där det kommer in smuts och bakterier. Jag har oräkneliga gånger gråtit över hennes eksem och över maktlösheten att veta HUR jag kan hjälpa henne men inte kunna göra det. Jag har bett och bönat den andra vårdnadshavaren om att inte ge henne mjölkprotein, förgäves. Jag har blivit idiotförklarad tusen gånger om och fått höra att det är mycket troligare att eksemen kommer från Manukahonung (som barnen enbart får på vinterhalvåret), ketchup, nickel (som är en kontaktallergi och hennes eksem har varit överallt på kroppen) och allt möjligt annat. Det har även förklarats för barnen att jag enbart hittar på och att det är så synd om min dotter som inte får dricka/äta mjölk utan bara ’äckliga’ alternativ. Det hela har vänts till att jag är en dålig mamma som inte låter min dotter äta choklad, dricka mjölk och äta glass. Hur kan jag ta ifrån henne det? Jag har vänt ut och in på mig själv för att hitta de bästa och godaste alternativen på marknaden. Jag har bakat och gjort om alla rätter till mjölkfria. Jag har skickat med henne goda bakverk på de kalas hon gått på för att hon inte ska sitta utan då de andra äter tårta eller glass. Jag har bakat och tagit med på stan och då vi har gått till vänner, för rätt ofta har de glömt att hon inte tål mjölk. För hur skulle jag någonstans klara av att låta bli och göra det enkla, dvs bara låta henne få i sig mjölk, när effekterna är så smärtsamma. Jag orkar inte se hennes kropp full av eksem, orkar inte trösta henne då hon kommer hem från förskolan och gråter över att de andra barnen inte vill hålla henne i handen p g a eksemen, orkar inte hela tiden vakna på nätterna av att hon kliar och kliar sönder de redan söndriga såren på hela kroppen, orkar inte med hennes gråt över smärtan då man smörjer henne med kräm på öppna sår. Det gör jag faktiskt inte.
Hur som så har jag äntligen fått en läkare att titta på hennes eksem, undersöka dem noggrant och hon kom, såklart, fram till att det sannolikt är mjölkprotein. Hon har tydligt sagt att mjölk ska tas helt ur hennes kost fram till jul, till att börja med. Hon vände sig specifikt till den andra vårdnadshavaren och förklarade att mjölkprotein ofta inte syns på pricktester och att det inte finns något alls att förlora på att ta bort mjölken ur hennes kost, utan tvärtom. Jag har fått intyg till skolan om att hon ska ha mjölkfri kost. Jag kan inte i ord beskriva lättnaden. Nu två veckor senare, utan mjölk, är hennes eksem borta och huden är så fin.
Så där har ni uppföljningen av hennes eksem.
